Förlossningsberättelse

Började med att jag hade tid hos MVC den 16e september, kollade mitt blodtryck osv, visade sig att det var skyhögt så ja fick komma tillbaka på en ny kontroll den 18e sept, visade sig att jag hade +3 i urin samt skyhögt blodtryck, så min BM ringde och bad om råd hos västerås förlossning och dom ville att jag skulle åka till förlossningen på ytterligare massa kontroller.
Sagt och gjort så åkte vi dit, fick göra CTG grejs, o allt var bra med bebisen, tog massa blodprover på mig samt urinprov, hade nu +4 o urin och ännu högre blodtryck. Blev en sväng upp till KK också för ultraljud, och allt var bra med bebis där också. Kalas tänkte jag :)
Tillbaka ner på förlossningen och jag hade fått mina provsvar..
Skönt täntke jag, äntligen får ja åka hem efter 2 timmar på förlossningen.
Men icke, dom kom vandrandes med det där fina ID-bandet man får, och sa att jag blir kvar.

Läggs in på BB som oförlöst o ligger där o deppar 2-3 dagar..
Klockan hade precis slagit förbi 12 slaget och det hade blivit den 22 sept, och dom kommer in på mitt rum för blodtrtycks koll.
190/110, fast ja gick på blodtrycksdämpande tabletter, så dom sprang ner med mig på förossningen o la mig på blodtrycksdämpande dropp, fick lite magnesium också samt kateter, o massa smärtstillande för min plötsliga huvudvärk som dök upp, men fick sluta med det sen eftersom ja inte fick äta eller dricka nåt iaf de skulle hända något, var ju tvungen o svälja ner tabletterna med vatten..

Dom kom in var 15e minut o tog mitt blodtryck..
Sen hände det något, det börjar rycka som fan i nacken på mig samt att nästan allt domnar bort, trodde jag bara drömt det så det skakade ja bort ur huvudet sen att de kanske var något farligt..
Någon timme senare händer det igen, ja blir livrädd, jag drömmer inte det händer på riktigt, vid detta lag krampar jag så jag nästan trillar ur sängen, är helt ensam på rummet för Ekan är utanför och röker o pratar med sin mamma i telefon..
Jag börjar störttjura o tror att ja ska dö, lyckas iaf tillslut pricka in larmknappen med fingret trots vilda kramper, kommer en sköterska som kanske tror att ja bara vill sprayas me vatten i munnen, ser att ja krampar o springer ut i korridoren o skriker något..
In rusar de flera miljoner människor o håller fast mig i sängen och jag frågar om jag kommer dö för prata kunde jag utan problem, hon svarar så ärligt som hon bara kan o säger, gumman, jag vet inte för det kan inte jag svara på. Jag blir livrädd o gråter ännu mera, Sem skriker nån läkare till nån annan läkare att ja ska katastrofsnittas. Dom springer ut o rycker in Ekan o kastar på han skyddskläder sen springer dom med mig till operation, där ja blir nersövd på två röda.. Kl 09:16 den 22 september plockar dom ut en liten flicka!

Hon mådde kalas bra! Perfekt!!!
På väg från operationen till intensiven har jag inget minne av även fast dom väckt mig, men Ekan berättar att jag är heeeelt nerdrogad och är jätter rolig, gulligullar om våran dotter som ett o annat mongo.
Läkarna frågar om jag mår bra och till svar får dom "Frågan är om DU mår bra" sen börjar ja fnissa lite.. HAHA!!

Jag låg på intensiven i två dagar.. Fick träffa lilla Nellie i endast 30 minuter. Ca 3 timmar efter att hon födits, sedan fick ja vänta två dygn till innan ja fick träffa henne igen, när dom väl skjutsat upp mig på BB.

BB var den värsta tiden jag vart med om, med elaka läkare som sa att ja skulle dö om ja åkte hem på permis osv, fick ingen info alls knappt om ammning o allt de där nödvändiga man vanligvis FÅR veta på BB som första gången förälder.. Fick massa lappar ist o dom sa typ "läs detta".
Jo tjena med min syn? Såg inte ett skit o de visste dom om.

Men men iaf, efter 1 vecka på BB fick jag permis av en utländsk läkare som sa "Ja du kan få permis, men du kommer säkert dö, eller så kommer du må jätte dåligt o du kommer inte må bättre av att du åker hem du kommer inse att sjukhuset är ett drömställe o du kommer vilja åka tillbaka redan ikväll."
Vi klädde på våran dotter, tog några av våra saker och åkte hem.
Dagen efter skulle jag tillbaka vid 9 på morgonen. Och dra på trissor..
Mitt blodtryck är så pass bra att dom kontrollerar det säkert 5 gånger och olika sköterskor gjorde det också. Men needå, det visa helt bra och dom skriver ut mig med blodtrycksdämpande som ska hålla det nere :)

Och här sitter jag, 4 veckor efter förlossningen och jag har inga som helst men, elr något sådant som min läkare trodde jag skulle få!

Updt: Kopierade bara in texten så just nu är det snart 3 månader sen hon föddes och jag har fortfarande inga men :)

Jag säger bara, det var första och sista gången jag skaffar barn, är livrädd för att det ska hända igen!

Updt: förövrigt så ska vi visst ha ett till barn ;D Har kommit över skräcken och längtar nu till att lilla Nellie får en lillebror någon gång i framtiden =) Blir som tidigast när hon är 2 år gammal!

Ny uppdatering

Som ni kanske märkt så har jag inte uppdaterat på väldigt länge, saken är den att jag faktiskt inte hade tid att blogga längre.
Som ni kanske har läst redan så råkade jag ut för havandeskapsförgiftning men blev frisk ifrån den?
Den kom tillbaka och blev så pass allvarlig så dom fick akutsnitta mig i v.36 för att ta ut HENNE för att jag var jätte sjuk!
Efter det råkade hon ut för magont och sådant, så hade inte tid att blogga och sedan glömde jag bort bloggen och hittade på den igen nu :)

Förövrigt så mår lilltjejen bra nu, som fick namnet Nellie :) Hon blir hela 3 månader den 22:a december! Stora tjejen.

Lägger upp en förlossningsberättelse !

Skit dag

Trött och allmänt grinig..
Funderar på om jag ska sova bort hela dagen.

Mätt som en jag vet inte vad

Åt frukost för ett tag sen, blev en tallrik med havre cheerios med lite oboypulver och socker i ^^
Sedan två stycken hemmabakta fullkorns mackor(?) tror jag det var, med skinka på sedan någon klunk oboy och ett päron :)

Vart så mätt så mätt så älsklingen fick min oboy och jag lutade mig tillbaka i datastolen och fortsatte surfa runt lite på nätet.

Får väl se vad jag ska hitta på nu, står mellan att spela wow, fortsätta surfa runt lite eller spela lite minispel på jesper.nu!

Pussen

:)

Jag är frisk nu iaf :)
Känns skönt att veta att det gick över, men det kan ju lika gärna komma tillbaka lika snabbt som det kom. (havandeskapsförgiftningen alltså.)

Idag har jag och älsklingen bara tagit det lugnt, setat framför datorerna och degat, sen la jag mig i soffan och tittade på unga mödrar en sväng.

Vid 17 blev det att åka till pizzerian och käka lite :) Blev en räksallad för min del och en kebabpizza till älskling :) Gott var det iaf!

Just nu sitter jag bara och tar det lugnt och lyssnar på musik, ska snart in och spela lite wow.


JAG ÄLSKAR MIN MIKAEL! <3

Mindre kul

Tippat mig att alltid åka på allt skit..

Har dragit på mig en havandeskapsförgiftning så nu får ja gå på kontroller varannan dag.. Massa prover hit och dit, skitkul.... NOT...

Och till råga på det råkar ja ut för ännu en mardröm. (dock en piss i nilen jämfört med sjukdomar.)

Ska vaccineras mot tbc :( hatar sprutor!

Fick med min sjukhusjournal hem idag utifall ja måste åka in akut, känns mindre kul att få hem den redan nu.

Och måste ringa/åka in för minsta lilla såsom huvudvärk, ont i magen och/eller stjärnor för ögonen!

Får väl se vart detta slutar någonstans!

Spring

Idag vaknade jag och älsklingen kl 08:00, vet inte vad som hänt :s vaknar jätte tidigt nuförtiden!
För bara ca 2-3 veckor sen sov vi bort hela dagarna och nu liksom? ;d haha!

Idag går jag förövrigt in i v.33 :) Magen bara växer sig större och större, knappt mamma byxorna jag fick av brorsans tjej passar längre :/.. har absolut ingenting att ha på mig längre och att köpa mammakläder känns bara ovärt eftersom att de kommer ja ju iaf inte använda efter att bebis tittat ut. Alla mina favorit toppar kan jag ju liksom fetglömma då dom slutar på halva magen ;D och alla mina ursnygga jeans kan jag se i stjärnorna efter då jag får upp dom strax ovanför knäna, var jag verkligen så smal innan? :O helt sjukt!

Vi slängde i oss lite frukost vid 09:00 och sen åkte vi ner på stan för att fixa lite på banken, sen fixa lite papper för föräldrarpenningen sen hem till älsklingens mamma för att titta om jag glömde mina favoritbyxor där när vi flyttade, men icke :( Dom är spårlöst försvunna!

Har precis ätit lite mellanmål, två stycken skinkmackor och ett stort glas oboy gav älsklingen mig :)
Han är så himlans gullig och rar mot mig helatiden! Min plutt <3

Om ett tag kommer syrran hem från skolan också (hon flyttade in hos oss lite tillfälligt bara för de va närmare till skolan för henne då.) så ska vi få lite pengar av henne som hon är skyldig oss, sen ner till affären och köpa en blomma eller något till älsklingens mamma som fyller år idag :)